Vad innebär spårbarhet för träindustrin? Ökad produktivitet, effektivare byggproduktion och en minskad klimatbelastning. Det menar Christer Green som är projektledare inom digitalisering på Svenskt Trä.
Branschorganisationen Svenskt Trä startade sommaren 2020 ett utvecklingsarbete kring standardisering och digitalisering som samlar alla aktörer i värdekedjan. Arbetet går ut på att skapa ett ”enhetligt språk” som fungerar för alla inblandade parter från planta till färdig konstruktion.
Satsningen ska leda till ökad information om träprodukterna som i sin tur leder till ökad produktivitet, effektivare byggproduktion och en minskad klimatbelastning. Plankan som köps direkt i bygghandeln, de förtillverkade väggarna och limträbalken som bär upp en konstruktion kommer att kunna spåras tillbaka till den skog där trädet ursprungligen växte. Det blir möjligt att på detaljnivå uppge vad vi byggt, bygger och ska bygga.
Christer Green är projektledare inom digitalisering på Svenskt Trä.
Tidigare har enskilda intressegrupper tagit fram egna lokala lösningar för att hantera och dela digital information och när dessa olika lösningar ska kopplas samman i värdekedjan skapas utmaningar. Standardiseringsarbetet är en del i en större helhet där Svenskt Trä aktivt driver utvecklingen tillsammans med parter inom svensk och europeisk samhällsbyggnadssektor. Därigenom skapas standardiserade och digitala lösningar som kan användas i Sverige såväl som internationellt.
– Standardiserings- och digitaliseringsprojektet innebär en betydande utveckling för hela träindustrin. Detta arbete kommer redan nu men också på lång sikt att ge träbyggandet unika fördelar, säger Christer Green som är projektledare inom digitalisering på Svenskt Trä.
Ny klimatlag kring uppförande av byggnader på gång
Om mindre än två år kommer även en klimatlag som gäller vid uppförande av byggnader. Efter första januari 2022 ska varje ny byggnad som uppförs klimatdeklareras. Det blir då avgörande för många företag att kunna sammanställa ”klimatdata” per automatik till en kostnad som är försumbar. Boverket skriver i en rapport att den totala kostnaden för att upprätta och rapportera en klimatdeklaration idag bedöms vara mellan 98 000 och 241 000 kronor.
– Om vi inte hade gjort denna förändring nu under ordnade former, hade vi förr eller senare tvingats in i en digital förändring. Nu ligger träindustrin i framkant för att bemöta nya krav och förväntningar på bästa sätt, säger Christer Green.
Spårbarhet öppnar upp för återbruk
För att främja spårbarhet inom träindustrin leder Svenskt Trä bland annat ett projekt för introduktion av Global Trade Item Number (GTIN) – en världsunik identitet för varor och tjänster som redan används inom andra branscher, till exempel livsmedels- och läkemedelsbranschen.
Folkhems projekt Cederhusen i Hagastaden i Stockholm är ett exempel där man ska arbeta med spårbarhet i praktiken enligt Svenskt Träs projekt kopplat till GTIN-metodik. Foto: Veidekke
En utmaning i detta, enligt Christer Green, är att kravställarna och varuproducenterna talar olika språk. Kravställarna å ena sidan har fokuserat på funktion medan varuproducenterna å andra sidan har pratat produkter. Dessutom menar han att processerna i värdekedjan till stor del består av olika silos.
– För att möta denna utmaning har steg tagits för att varuproducenter ska organisera, systematisera och tillgängliggöra sin produktdata i syfte att standardisera egenskaper för att slutligen kunna omvandlas till en GTIN. Det skapar förutsättningar för spårbarhet inom svensk träindustri såväl som för alla övriga produktslag inom samhällsbyggnadssektorn, vilket i sin tur öppnar upp för återbruk på en helt ny nivå, säger han.
Källa: Svenskt Trä pressmeddelande 2020-07-01 – Träindustrin i unikt samarbete för ökad konkurrenskraft
Toppbild: Cederhusen i Hagastaden i Stockholm, foto: Veidekke