Koordineringsprojektet pågick mellan december 2021 och december 2024. Koordineringsprojektet hade en budget på 1,5 MSEK. Innovationsprojektet hade en total budget på 22,7 MSEK.
Innovationsprojektet Circular Textile Innovations (CITEX) skulle bidra till en cirkulär, giftfri och biobaserad textilvärdekedja i Sverige. Delprojekten fokuserade på tekniker för återvinning av textil och innovativa fiberblandningar och garnspinningstekniker för biobaserad råvara och bidrog därmed till visionen om en cirkulär bioekonomi.
Tre frågor till projektledare Heidi Hautajärvi Stenmark, RISE
Vad åstadkom ni med CITEX?
– På RISE, i samarbete med IVL, koordinerade vi de tre större delprojekten som fokuserade på olika aspekter av hållbar textilproduktion. Dessa projekt hade fokus på bla återvinningsvägar för konstgjorda cellulosafibrer, som viskos, se över potentialen för mekaniska återvinningsanläggningar här i Sverige, samt utveckling av innovativa fiberblandningar och garnspinningstekniker. Trots att dessa projekt är ganska olika varandra, är de ändå starkt sammankopplade när man ser på dem ur ett systemperspektiv. Vi kan inte behandla varje projekt isolerat. För att verkligen uppnå en cirkulär ekonomi behöver vi skapa ett sammanhängande ekosystem där varje del påverkar och kompletterar de andra. Det handlar om att förstå och ha insyn i hela värdekedjan.
Det här projektet belyser hur viktigt det är för textilindustrin att fokusera mer på effektiva återvinningsmetoder och utvecklingen av nya hållbara fibrer. Vi ser genom de tre olika projekten att det finns stor potential för att skapa ett cirkulärt system. Det som behövs nu är att branschen vågar ta steget och skala upp dessa lösningar för att verkligen göra skillnad och att lagstiftningen går i rätt riktning.
Vad ser du som viktigt framåt för utvecklingen av området?
– Även om stora framsteg har gjorts i de tre delprojekten kvarstår en del utmaningar. Som många vet så står textilindustrin står som sagt inför stora förändringar med bland annat nya kommande regelverk, till exempel det digitala produktpasset, så därför behövs verkligen ytterligare forskning och innovation framgent.
– Gemensamt i projektgruppen identifierades en rad utmaningar, bland annat att Sverige behöver en välfungerande infrastruktur för effektiv insamling och sortering av textilier, man behöver också säkra tillräckliga volymer av råvara med konsekventa och lämpliga fiberegenskaper som är anpassade till olika återvinningstekniker. Här är det viktigt det skapas långsiktiga partnerskap mellan sorteringsanläggningar och återvinningsföretag för att säkerställa en stabil och tillförlitlig råvaruförsörjning. Även etablerade standarder och klassificeringssystem för återvunna fibrer är jätteviktigt och även politiska åtgärder på olika plan. Detta är något både RISE och IVL fortsätter att jobba med i olika forskningsprojekt.
Hur upplevde du att det var att vara projektledare för CITEX?
– Jätteroligt och så roligt att få jobba med så många olika aktörer! Att få insyn i de olika delarna av värdekedjan och de resultat som forskarna fått fram. Det är så värdefullt att få vara med och sammanföra forskare och innovatörer och företag i ett gemensamt projekt. Jag hoppas se fler sådana här typer av projekt!
Om projektet
Innovationsprojektet Circular Textile Innovations (CITEX) skulle bidra till en cirkulär, giftfri och biobaserad textilvärdekedja i Sverige. Delprojekten fokuserade på tekniker för återvinning av textil och innovativa fiberblandningar och garnspinningstekniker för biobaserad råvara och bidrog därmed till visionen om en cirkulär bioekonomi.
Här kan du se ett seminarium från Almedalen 2024 där CITEX-projektet diskuterar hur vi kan samla och lyfta den textila värdekedjan i Sverige med fokus på hållbarhet, bioekonomi och cirkulär ekonomi.
Se film om Circular Textile Innovations där Hanna de la Motte, f.d RISE, Åsa Östlund, TreeToTextile och Nawar Kadi, Högskolan i Borås, berättar mera om projektet.
Deltagare
Koordineringsprojektet: RISE och IVL Svenska Miljöinstitutet.
Därför var detta viktigt
Årligen produceras närmare sju miljoner ton regenererad cellulosa (viskos, lyocell etcetera). Tillväxttakten är hög. I omställningen för cirkulär ekonomi behöver återvinning av dessa fibrer utvecklas för att den biobaserade resursen ska kunna återinföras till marknaden efter användning.
Under 70-talet och framåt flyttade en stor del av den svenska textilindustrin utomlands. Innovationsprojektet Circular Textile Innovations ville samla och åter knyta ihop den textila värdekedjan i Sverige och bidra till en mer hållbar sådan. För att få en stark och hållbar värdekedja ansågs exempelvis frågor kring återvinning och garnspinningsteknik behöva lösas.
Innovationsprojektet föregicks av en områdesanalys (pdf) genomförd av Trossa, ett förprojekt genomfört av IVL och RISE och flera företagsdialoger och rundabordssamtal för att kartlägga utvecklingsbehoven. Här kan du läsa mer om förprojektet och utvecklingsprojektet.
Figur 1. Projektets framväxt.
Koordineringsprojektet
Koordineringsprojektet ansvarade för kommunikation och resultat- samt informationsspridning mellan delprojekten och för att skapa mötesplatser och samverkan. Syftet var att säkerställa effektiv informationsöverföring mellan delprojekten, och bevaka och stötta delprojektens framdrift. Koordineringsgruppen skulle också ansvara för kunskapsspridning mellan innovationsprojektet och externa aktörer genom att skapa mötesplatser (både fysiska och digitala) och evenemang, samt att samordna samverkan med annan närliggande forskning och innovation.
Projektledare: Heidi Hautajärvi Stenmark, RISE samt Erik Perzon, IVL
Figur 2. Önskade effekter av projektet.
Projektet hade fyra konkreta delmål:
- Att skapa en hemsida för Innovationsprojektet under BioInnovations webbsida.
- Att rapportera löpande till BioInnovation (sammanfattande nyheter från delprojekten, representation och strategiska dialoger).
- Att anordna två externa konferenser, en halvtids- och en slutkonferens.
- Att skriva en slutrapport för hela Innovationsprojektet, med sammanfattning och utblick.
Koordineringsprojektet har haft en viktig roll då det har skapat överhörning och samverkan mellan de tre delprojektet och de deltagande aktörerna. Detta har skett genom exempelvis:
- Nyhetsrapportering från delprojekten.
- Inspel till BioInnovations kommunikationsarbete.
- Löpande statusrapportering till BioInnovation.
- Skapande och underhåll av en hemsida för Innovationsprojektet under BioInnovation.se. Detta gjordes tillsammans med BioInnovations kommunikationsavdelning.
- Två externa konferenser, en halvtids- och slutkonferens.
- Representation av Innovationsprojektet vid externa evenemang/konferenser, tillsammans med nyckelpersoner från delprojekten.
- Strategiska dialoger relaterade till Innovationsprojektet, till exempel med näringslivet, offentlig sektor och andra aktörer i innovationssystemet.
- Skrivandet av en summerande slutrapport.
Delprojekt
Projektet omfattar tre större delprojekt (och det samlande koordineringsprojektet). Två fokuserade på textilåtervinning, och det tredje utforskade nya fiberblandningar och innovativa tekniker för garnspinning med biobaserade råvaror. Dessa tre delprojekt bidrog gemensamt med ny forskning och kunskap till den cirkulär bioekonomi för textilindustrin.
Kemisk återvinning av regenererade fibrer (MMCF)
Projektets syfte har varit att undersöka hur konstgjorda cellulosafibrer (MMCF) kan ingå i en cirkulär och giftfri värdekedja. Projektet har särskilt utforskat avfärgning och återvinning av MMCF genom flera olika återvinningsvägar samt hur demontering av plagg kan förbättras. De olika vägarna inkluderade återvinning till nya textilfibrer, förpackningar samt vägar för att producera kända kemiska byggstenar.
Projektet har visat på flera intressanta resultat och förbättringar inom värdekedjan för textilåtervinning. Bland annat har det visat att modifieringar av den konventionella viskosprocessen samt färgnings- och avfärgningssystemet ger en textilfiberåtervinningsprocess med betydligt lägre miljöpåverkan än konventionell viskosproduktion. Projektet har dessutom visat att restprodukter från ett produktflöde kan användas som råmaterial i ett annat flöde. Projektet har också omfattat marknadsaspekter, miljökonsekvensbeskrivningar och teknoekonomiska analyser.
Delprojektet omfattade 7 105 000 kr och genomfördes under 2,5 år.
Projektledare: Maria Ström, The Loop Factory
Projektdeltagare: Wargön Innovation, Södra, Röda Korset, RISE, MoRe Research, Imogo, Lunds universitet, Tree To Textile, Loop Factory, BASF, IVL Svenska Miljöinstitutet, Valmet, TEKO, Albany International och Smart Textiles.
Våren 2024 presenterades resultat från projektets labbtester i en vetenskaplig artikel i tidskriften Sustainability. Resultatet visade att de giftiga och miljöskadliga kemikalier som används vid tillverkningen av viskosfiber kan reduceras med upp till 30 procent, utan att kvalitén på fibrerna påverkas. Utöver detta studerades även blekningen av textilmassan, det processteg som står för det största miljöavtrycket vid viskostillverkning. Idag går det åt mycket kemikalier och energi till att bleka textilmassan vit innan den färgas, och därför gjordes försök i labbskala att endast bleka massan grå i de fall textilierna skulle färgas marinblå och svart.
Innovativa fiberblandningar och garnspinningstekniker
Detta delprojekt undersökte nya fiberblandningar och nya garnspinningstekniker för att öka användningen av biobaserade och återvunna fiberslag i både teknisk- och högprestandatextil, och för mindre krävande applikationer. Delprojektets huvudfokus var att utveckla garner som gör det möjligt att ersätta hållbarhetsmässigt lågpresterande fibertyper med mindre miljöbelastande alternativ. Målet var att ta fram biobaserade och återvunna fibrer som bidrar till en ökad hållbarhet men som också klarar av att möta de krav på kvalitet och egenskaper som hela textilindustrin ställer, såväl mode- som teknisk industri. Fem koncept för garnfiberblandningar från biobaserad råvara togs fram och utvärderats inom projektet. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de fem koncepten.
Förbättrad spinning av återvunnen bomull
Här undersöktes användningen av mekaniskt återvunnen bomull och utforska nya garnblandningar med hampa, lyocell, viskos och bomull.
Elasticitet utan elastan
Elastan är ett material som visat sig svårt att återvinna och även en liten mängd elastan i blandningar begränsar möjligheten för återvinning. I detta koncept utforskades därför möjligheter att öka stretchbarheten i biobaserade material utan att använda elastan.
Nästa generation cellulosagarn
I detta koncept undersöktes att blanda flera olika typer av cellulosafibrer med en ny typ av regenererad cellulosafiber som utvecklats av företaget TreeToTextile.
Garn från svensk ull och återvunnen bomull
I detta koncept undersöktes fiber från en restström från svensk ullframställning som blandades med återvunnen bomull med visst innehåll av elastan till ett nytt slags bandliknande garn.
Framställning av non-woven-material från textilavfall
Detta koncept undersökte återanvändning av restströmmar från vävning och framställning av nonwoven- material till ny textil. Genom att utveckla kardningsprocessen och mekaniskt återvinna spillbitar kunde ny cirkulär textil framställas.
Delprojektet omfattade 9 845 000 kr och genomfördes under 2,5 år.
Projektledare: Anna Hammarstedt, IVL.
Projektdeltagare: IVL Svenska Miljöinstitutet, Textilhögskolan i Borås, RISE, Tree To Textile, Houdini, Albany International, Peak Performance, Stadium, Trikåby, ICA och FOV Fabrics.
Mekanisk textilåtervinning – Roadmap för svensk processkapacitet
Detta delprojekt hade som mål att ta fram en färdplan som bidrar till ett välfungerande cirkulärt ekosystem för textilt avfall och minskad användning av fossila råvaror. I förprojekten identifierade man en textilrivningsanläggning i kommersiell skala som en viktig pusselbit för ett mer effektivt resursutnyttjande av den textila avfallsströmmen. Delprojektet undersökte förutsättningarna för att etablera en svensk kommersiell textilrivningsanläggning med sikte på etablering av en pilot- eller demoanläggning. Inom projektet samlades all nödvändiga data och dessa data granskades i syfte att bedöma om en etablering skulle kunna vara miljömässigt och ekonomiskt motiverad. Enligt studien utgör faktorer som transport, energipris, löne- eller lokalkostnader inga hinder. Studien påvisade därför att en etablering av mekanisk återvinning i Sverige är ekonomiskt och miljömässigt motiverad.
Poster för delprojektet Mekanisk textilåtervinning – Roadmap för svensk processkapacitet.
Delprojektet omfattade 4 360 000 kr och ska genomföras under två år.
Projektledare: Johan Strandberg, IVL.
Deltagare: IVL Svenska Miljöinstitutet, RISE, Elis, Wargön Innovation, The Loop Factory, Sporda Nonwoven, SYSAV, BjörkåFrihet, Houdini, Samhall, ICA, Albany International, Stadium, Trikåby, Human Bridge och Röda Korset.
Projektets bidrag till en biobaserad samhällsekonomi
I projektet Circular Textile Innovations (CITEX) har forskare och företag från olika branscher deltagit och tillsammans utforskat hållbarheten och lönsamheten i olika återvinningstekniker. Målet har varit att öka andelen återvunnen biobaserad textilfiber i produktionen av textilprodukter. Tre delprojekt har ingått i projektet och dessa har haft ett starkt fokus på systemperspektiv, där alla delar i befintliga och nya värdekedjor har analyserats för att identifiera hur de kan interagera och öka cirkulariteten hos biobaserade textilier.
En översiktlig bild av de tre delprojektens position i den textila värdekedjan.
Genom samarbeten mellan aktörer med olika bakgrund har forskningen täckt ett brett spektrum av fokusområden kopplade till biobaserade textilfibrer. De spelar alla en viktig roll i en cirkulär biobaserad textilindustri, i vissa fall som enskilda koncept och i andra fall i kombination för att uppnå en större effekt.
Konkreta resultat och leverabler
I linje med uppsatta mål och leverabler har koordineringsprojektet under projekttidens gång verkar för kommunikation både internt och externt. Två stora konferenser har arrangerats (se nedan) och projektet har synts både på olika webbsidor och LinkedIn (Bioinnovation, RISE, IVL Svenska MIljöinstitutet) som har uppdaterats löpande. Strategiska dialoger, både mellan projektgrupperna och med externa aktörer har genomförts.
Nedan stycke redogör för de aktiviteter som koordineringsprojektet har genomfört. De tre delprojekteten inom CITEX har rapporterat in sina resultat separat.
BioInnovations programkonferens 2022
Presentation av projektet på BioInnovations programkonferens i juni 2022:
Halvårskonferens
Den 26 april arrangerade CITEX (tillsammans med Textile & Fashion 2030) samt Nordic Blockchain Alliance (NBA) en halvårskonferens med fokus på övergången till en mer hållbar och cirkulär framtid. Konferensen som arrangerades i Borås samlade 160 deltagare, både digitalt och fysiskt, från hela Europa.
Konferensen inleddes av Lutz Walter, generalsekreterare för den europeiska textila teknologiplattformen Textile ETP, som betonade vikten av att textilindustrin blir mer cirkulär. Han framhöll också betydelsen av textila mötesplatser och kluster, såsom det i Borås, för att möjliggöra fysiska möten inom industrin. Han poängterade att den cirkulära omställningen är en långsiktig process som troligtvis inte kommer att vara fullt genomförd förrän omkring år 2050, och att förändringen kommer att kräva både tid och tålamod.
Den andra keynote-föreläsningen gavs av Jenny Frick från Impact House Halland. Hon presenterade konceptet Inner Development Goals (IDG) – en metod för att utveckla inre omställningsförmågor kopplade till FN:s globala mål. Under förmiddagen följde en rad presentationer från företag som arbetar med cirkulära strategier och teknologier, däribland Anna Palme från Södra Skogsägarna, som berättade om företagets träbaserade textilmaterial OnceMore, som redan används kommersiellt av klädkedjan Lindex.
Efter lunch fokuserade Nordic Blockchain Alliance på teknologier för spårbarhet och transparens inom den textila produktionskedjan. Deltagarna fick möjlighet att välja att delta på en workshop inom det ämne som intresserade dem mest. Dagen avslutades med ett gemensamt mingel.
Det övergripande syftet med halvårskonferensen var att inspirera och skapa hopp om den pågående omställningen inom den svenska textil- och modeindustrin. Konferensen visade på industrins ledande roll i övergången mot ett cirkulärt och biobaserat samhälle.
Talare vid konferensen var följande:
- Lutz Walter, Textile ETP
- Jenny Frick, Impact House Halland
- Elina Brinkberg, Nudie Jeans
- Helena Tuvendal, Artex
- Åsa Östlund, TreeToTextile
- Anna Palme, Once More
- Erik Lundh & Niklas Malmros, Interior Cluster Sweden & Sigma Technology
- Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket
- Jonas Larsson, Science Park Borås
Slutkonferens
Den 29 maj 2024 höll CITEX sin slutkonferens på RISE Research Institutes of Sweden AB i Stockholm. Temat för konferensen var ”Sustainable System Change in the Textile Industry” och resultaten från CITEX-projekten presenterades för nästan 100 deltagare. I samband med konferensen ställde också projekten ut sitt material från de olika forskningsaktiviteterna.
Heldagsprogrammet inkluderade presentationer av resultat från delprojekten samt paneldiskussioner som behandlade hinder och utmaningar. Samtalen fokuserade bland annat på vilka åtgärder branschen behöver vidta och vilken utveckling som behövs i Sverige för att stärka textilindustrin när det gäller återvinning och ökad användning av biobaserade och återvunna fibrer.
Konferensens talare inkluderade bland andra: Cecilia Tall (moderator för dagen) och Lisa Schwarz Bour från RISE Research Institutes of Sweden AB, Sverker Danielsson från BioInnovation, Ulrika Simonsson från TEKO, Marcus Hartmann från H&M, Tahani Kaldéus från The Loop Factory, Anna Hammarstedt, Johan Strandberg, Gustav Sandin och Matilda Lidfeldt från IVL Svenska Miljöinstitutet, Åsa Östlund från Tree to Textile med flera.
Agendan för CITEX slutkonferens.
Almedalen
Som en del av projektets kommunikationsstrategi arrangerade CITEX ett seminarium i Almedalen den 24 juni 2024. Seminariet samorganiserades med Skogsindustrierna / BioInnovation och ägde rum vid Skogsindustriernas Arena vid Gotlands Arena. Fokus för seminariet var att diskutera hur aktörer inom den textila värdekedjan kan samla och lyfta den textila värdekedjan i Sverige med fokus på hållbarhet, bioekonomi och cirkulär ekonomi.
Deltagare vid seminariet inkluderade: Annelie Rådhall, Affärsutvecklare/Programchef, Inkubatorn i Borås/NEST, Ellen Einebrant från Återvinningsindustrierna, Jonas Rylander, Sporda Nonwoven, Lena-Marie Vikingsdotter Jensen, The Swedish School of Textiles – University of Borås, Marcus Hartmann, Regional Head of Public Affairs and Sustainability, H&M Region Northern Europe, Marcus Wangel, Policyexpert miljöfrågor från Svenskt Näringsliv, Ulrika Simonsson, TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag och Åsa Degerman, Södra/Once More. Cecilia Tall, programchef på RE: Source-SIP, verkade som moderator.
Bioinnovations programkonferens 2024
CITEX deltog med både utställning och talare, som en avslutande aktivitet på BioInnovations programkonferens den 7 november 2024. Konferensen samlade cirka 200 personer och innehöll bland annat sex parallella spår där projektresultat inom textil, träbyggande, blå bioekonomi, biobaserade kemikalier och cirkulära förpackningar presenterades. Under programpunkten Framtidens hållbara textilvärdekedja deltog Ulrika Simonsson, hållbarhetsansvarig från TEKO som moderator, Heidi Hautajärvi Stenmark, projektledare för koordingeringsprojektet, RISE (berättade kort om CITEX), Hanna de la Motte, TreeToTextile, Miguel Sanchis, ShareTex, Konrad Rosén, R&D Manager, Gaia Biomaterials och Max Anderhell, RISE.
Resultatens effekter och potential
Koordineringsprojektet har haft som mål att lyfta resultat från CITEX tre delprojekt. Resultaten har mottagits av en intresserad publik på både halvårs- och slutkonferensen och det har inkommit förfrågningar om mer information och samverkan externt. Deltagande på konferenser och seminarier har varit stort och Linkedin-inlägg har fått mycket uppmärksamhet. Dock ser man att den textila värdekedjan är komplex och det är svårt att få till förändringar snabbt. Många av de utmaningar som delprojekten ser är kopplade till behovet av att utveckla infrastruktur och teknik för att samla in och sortera återvunnet material, samt att utveckla och skala upp återvinningsprocesserna. Dessa frågor ses som avgörande och behöver mer fokus inom en snar framtid, särskilt med tanke på EU:s kommande direktiv inom textilområdet.
Samhälleliga förutsättningar
Textilindustrin står som sagt inför stora förändringar. Både EU:s textilstrategi och det kommande producentansvaret för textil innebär att vi kommer att behöva ta hand om våra uttjänta textiler och byta till nya hållbara cirkulära material. Det arbete som utförts inom de tre delprojekten har lett till flera viktiga resultat, förbättringar i värdekedjan för textilåtervinning och framsteg inom innovativa fiberblandningar och garnspinningstekniker. CITEX-projektet avslutades december 2024, men mycket återstår för att skapa en giftfri och biobaserad värdekedja för textil. Även om stora framsteg har gjorts i de tre delprojekten kvarstår en del utmaningar, och ytterligare forskning och innovation kommer att behövas framgent.
- Förbättrade processer för insamling, sortering och demontering är avgörande Insamling och sortering är två nyckelfaktorer för en framgångsrik omvandling till en mer cirkulär och biobaserad textil- och modeindustri. Dessa faktorer är avgörande för att säkerställa att det finns tillräckligt med råmaterial och för att säkerställa att olika fiberkvaliteter och tillräckliga mängder finns tillgängliga för återvinning. Demontering är också ett avgörande steg för att säkerställa en råvara som är lämplig för återvinning. För närvarande utförs denna process i mycket begränsad omfattning i Sverige.
- Tillräckliga volymer och stabil råvarutillgång för textilåtervinning är svårt att uppnå Några av de största utmaningarna i övergången till en cirkulär textilindustri ligger i att skala upp de olika återvinningsteknikerna och säkra tillräckliga volymer av råvara med konsekventa och lämpliga fiberegenskaper som är anpassade till olika återvinningstekniker. För att uppnå detta krävs en välfungerande infrastruktur och effektiv insamling och sortering. Detta understryker ytterligare vikten av långsiktiga partnerskap mellan sorteringsanläggningar och återvinningsföretag för att säkerställa en stabil och tillförlitlig råvaruförsörjning.
- Politiska åtgärder behövs
På samhällsnivå är det viktigt med politiska åtgärder i form av lagstiftning och ekonomiska incitament. Myndigheter och kommuner bör se över upphandlings- och finansieringspolicyer för att prioritera återvunna produkter. En långsiktig miljöpolitik är nödvändig för att skapa förtroende hos investerare och intressenter i hela den textila värdekedjan. Demonstrationsanläggningar är avgörande för att skala upp textilåtervinningstekniker men betydande finansiering behövs från investerare eller genom subventioner.
- Etablerade standarder och klassificeringssystem för återvunna fibrer
För att maximera potentialen hos råmaterial i textilier som återvunnits efter användning krävs utveckling av system och teknik. En viktig utmaning är de olika materialblandningar som finns i post-konsument-textilier. För att hantera detta behövs etablerade standarder och ett klassificeringssystem för inkommande råmaterial.
Extern synlighet
Projektet har en projektsida, på både svenska och engelska, på BioInnovations webbplats. Denna har blivit kontinuerligt uppdaterad under projektets gång. Projektet har också en webbsida på RI.se, även denna på både svenska och engelska. Även andra externa kanaler har använts kontinuerligt, såsom Textiles at RISE och Circular Transition at RISE på Linkedin.
Synlighet i media har fåtts i samband med de olika konferenserna, till exempel P4 Sjuhärad som uppmärksammade halvårskonferensen. Detta uppmärksammades också i tidningen HABIT.
Projektet har också fått synlighet på andra webbplatser (förutom RISE; IVL Svenska Miljöinstitutet och BioInnovation), till exempel RE:Source SIP, Högskolan i Borås, Skogsindustrierna, ShareTex och Wargön Innovation.
Nästa steg
Genom projektet har parterna etablerat kontakter och diskuterat flera potentiella framtida idéer inom olika områden. Många har också gått vidare med forskning och utveckling inom angränsande områden. Exempelvis fortsätter RISE arbetet med textil klassificering som i CITEX projektet utpekats som ett viktigt område att arbeta inom. Här är också parter som var med i CITEX-projektet med, såsom SÖDRA och TEKO.
Projektgruppen ser också väldigt positivt på forskningspropositionen som fokuserar på cirkulär bioekonomi, där det bland annat betonas att forskningsinsatser kopplade till bioekonomi genom satsningar på nya material och processer är viktigt för att skapa högre produktion och en ökad resurseffektivitet. Ett nytt forsknings- och innovationsprogram samt satsning på en nationell forskarskola inom bioekonomi kan öppna många nya dörrar och partnerskap.
Viktiga medskick från parterna har också varit att vi behöver ifrågasätta och tänka om. Projektet visar i dessa tre projekt vad som är möjligt för att öka den cirkulära bioekonomin i textilbranschen.